En del av mig tror inte att katter kan komma ihåg att de gjort någon illa, genom att bara reagera på det sätt de känner till.

Men det vete fasen om inte kattuslingen skäms en smula, i alla fall hoppar upp på bordet framför mig nu på morgonen och slickar febrilt över min högerarm och hand. Att han vill säga något är ganska tydligt. "Jag skäms matte men om jag får komma med ut idag, så lovar jag att vara snäll". Fan trot?

Vi fick en skön eftermiddag i växthuset, sorteringen av tusen grejor som hamnat därute under vintern går riktigt bra och jag kommer verkligen lite ifrån mitt "bra-att-ha" tänkande :)

Tanken var att jag skulle fotografera Tajson där han ligger på sitt spanarställe, men clematisen var i vägen och Tajson syns bara som en lite röd klump till höger i bilden.

Jag vet inte vad clematisen är för art, K min äldste son fick med den hem från den handelsträdgård han arbetade i dåförtiden. Den planterades mot växthusväggen och blommade med en blomma följande sommar, sedan "råkade" den försvinna när L lukade. Den höll sig borta i två år, och förra året kom den tillbaka med full styrka och fick då en bit av en armeringsmatta att klänga på. I år slog den rekord med över 20 stora fina blommor som till en början var ljust lila men sedan övergår till vitt, helt magnifik.

Imorgon ska jag plantera perennsmåplantorna, som jag beställde i ett svagt ögonblick från Odla.nu, alla var i mycket gott skick och ska få växa till sig i krukor till planteringen lite längre fram.

Fast jag undrar var jag ska plantera dem? Att höstanemonen får flytta långt bort det är klart, men var ska jag hitta plats för det andra? Det får morgondagen visa.

hoyanoya